Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på en avdelning upplever trivseln på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att arbetstillfredsställelse och trivsel på arbetsplatsen är en viktig faktor för att behålla sjukvårdspersonal i det långa loppet. Faktorer som respondenterna ansåg påverkar trivseln, hur hög stressnivå arbetsplatsen har och vem som ansvarar för trivseln belyses. Sju sjuksköterskor och tre undersköterskor mellan 22-54 år intervjuades. Resultatet visar på en god trivsel på avdelningen med gemenskap inom arbetsgruppen, kunna hjälpa människor och variation i arbetet, vilket påverkade trivseln mest positivt.

Nya medarbetare har förväntningar på sin arbetsgivare när de börjar på ett företag. De nya medarbetarna har även behov som måste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget är introduktionen. Den mest väsentliga delen av introduktionen är introduktionen till arbetsplatsen. Därför är syftet med denna uppsats att öka förståelsen för vilka förväntningar blivande medarbetare har på introduktionen till arbetsplatsen och även vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen..

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en utanförstående upplever, påverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater på arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter på arbetsplatsen påverkar såväl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstående upplever konflikter på arbetsplatsen som påfrestande och att de på flera olika sätt påverkas negativt av dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konflikter uppstår och förebyggs på arbetsplatsen. Jag finner ämnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter på arbetsplatsen som relevant eftersom det är något som jag personligen stött på mer än en gång på olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vägleda och främja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie där tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjälp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ämnesområde.

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse.

Ledning och övriga anställdas upplevelser av attraktivitet på arbetsplatsen ?Mora of Sweden? looks at how management and employees at the Swedish manufacturing company ?Mora of Sweden? perceive an ideal attractive company and what factors that determine one, as well as how these two groups perceive the situation at their own company. The main purpose of the essay is to compare the management?s point of view with that of the rest of the employee respondents? perspective. While doing so the author concludes that there are several factors such as how the employees feel about their physical working environment as well as their salary, of which the management lacks understanding or perceive differently and that there needs to be more of an open dialogue between the management and the employees..

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman. Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner. Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning. .

ABSTRAKT Syftet med studien var att belysa medarbetares upplevelse av konflikter på arbetsplatsen inom äldreomsorgen, samt hur dessa hanteras. Undersökningen genomfördes med kvalitativa metoder, i form av halvstrukturerade intervjuer i grupp och individuellt. Sju respondenter som arbetar eller har arbetat inom äldreomsorgen deltog i undersökningen.Resultatet visade att det inte förekom några större konflikter på de undersökta arbetsplatserna. Resultatet gav ändå en bra bild av vad medarbetarna gör för att upprätthålla ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen, vilka faktorer som kan vara bidragande till att konflikter uppstår samt hur de hanterar uppkomna konflikter. Den slutsats jag kan dra utifrån resultatet är att det är viktigt med en bra sammanhållning i arbetsgruppen för att få en trivsam och konfliktfri arbetsplats.